僕は今夢旅の中

Mitt bloggande under de 10 dagarna i Shanghai har för att uttrycka sig milt - varit alldeles i helvete för slött.
Anledningen har givetvis varit att det är fullständigt korkat att nyttja den ytterst begränsade tid man har i en såhär vacker stad medelst att sitta och knappra för att omvärlden kan ta del av vissa upplevelser och då istället gå miste om möjligheten att påträffa nya.
Shanghai lämnar jag redan imorgon och  sätter  kursen  istället mot Nagoyas internationella flygplats.  Vad som kommer hända vet jag egentligen inte, men antagligen kommer någon utsände från min språkskola möta upp vid Okazakis station. Väl där kommer en månad att spenderas och betydligt mycket tid åt eftertanke och bloggande kommer säkerligen finnas.

Jag vet inte om jag skall sammanfatta Shanghai nu - senare, eller inte alls. Jag har haft jättetrevligt och staden är lika bra som jag minns den. Jag är fortfarande alldeles övertygad om att jag - trots att jag har ett helt år i Japan framför mig - hade mitt livs bästa år 2005-2006. Shanghai är helt enkelt oslagbart.

För er med vetgirighet beträffande mina göranden hänvisas till Käkbens, Svantes och Sergeants blogg. Vi har de senaste 10 dagarna gjort precis allt gemensamt och deras betraktelser hade i mångt och mycket kunnat varit mina egna - om än med några andra ord.

Käkbens post 1

Käkbens post 2

Sergeants post 1

Sergeants post 2 

Svantes blogg (blokerad i Kina av oklara orsaker) 

Via sidorna kan ni dessutom hitta diverse bilder i mängder.

Nu stundar den sista natten i Kina, och än värre - den sista stunden med David (kommer sakna honom som in i h-e).
Som sagt, att skriva utförliga blogginlägg bör inte prioriteras högre än att vara ute och leva livet.

Jag återkommer med nytt att skriva inom kort.

Utan några större problem anlöptes Shanghais flygplats 15 minuter efter tidtabell. De första intrycken var förväntade - bokstavligen talat en ångbastu med höga halter av koldioxid kom rusande mot ansiktet precis efter avstigning från planet. 60 grader celsius i Turkiet är inte i närheten av lika påfrestande för kroppen som 32 grader i Shanghai.
Shanghais flygplats har av naturliga skäl blivit mycket större under min ettåriga konvalecens och efter en smärtfri immigrations- och väskuthämtningsprocedur kunde konstateras att mycket plantager kring Pudongflygplatsen fått ge vika för för artificiella sådana av stål och glas.

Konverserar med några japaner på Helsinkis flygplats

Dagen spenderades i stort medelst att ha en rejäl jetlag. Kvällen innan avfärd övernattade jag hos käkben i Linköping och en alltför hög dos av lycka & otålighet omöjliggjorde ett sömnintag värt att i text nämna. Under flygresan i sig var inte drömmarnas värld ett ställe som besöktes mer än kanske 2 - 3 timmar totalt. Således, efter att ha varit vaken i nästan 40 timmar landade planet i Shanghai och istället för en skön natt med sömn att se fram emot var klockan nu, av jordglobsrotationstekniska skäl - 7 på morgonen.

Vi anlöper Shanghai

En 45 minuter lång taxiresa följde, och hotell bokades slutgiltligt på ett ställe ur kedjan 锦江之星 (Jin Jiang Hotels)- Avgörande faktorer var att hotellet ligger bokstavligen vägg i vägg med vårt tidigare permanenta boende i Shanghai samt att rummen är relativt fräscha. Någon överdriven billighet är dock inte att tala om - hela 199 kronor per dubbelrum och natt tvingas man punga ut med. Gratis internet på rummet är dock en klar key selling point.

Efter en snabb dusch på hotellet inhandlades mobiltelefonkort och den direkta omnejden av min gata 安顺路(Anshun rd) inspekterades. Förändringarna är helt enorma. Många av de gamla favorithaken där mycken tid spenderades har nu antingen flyttat eller stängt för att ge plats åt nya instutitioner. Detta är nog det mest typiska för Shanghai - hur galet fort allting förändras. Dock är den preliminära känslan - lite pretentiöst måhända - att skalet förändrats, men själen finns kvar. Tunnelbana togs till 徐家汇 (stadsdelen Xujiahui) och mat (den klart godaste maten jag ätit på 13 månader) åts på en gammal favoritrestaurang för motsvarande 8 kronor inklusive dricka. Därefter spatserades omkring i en direkta omnejden av 港汇广场 (Ganghui guangchang - en enorm galleria) väntandes på att David skulle komma nedkraschandes med sitt Aeroflotplan i närheten av Shanghai.

I Xujiahui med 美罗城 i bakgrunden

Detta gjorde David (med betoning på nedkrascha) vid 12-tiden och vi satte ånyo kosingen mot hotellet för att möta upp. En timme senare anlände också 蓉蓉 (Rongrong) med sitt snabbtåg från 上饶 (Shangrao). Kul att träffa henne igen - hon skall förgylla/förpesta vår vardag till och med den 21:e då istället ett indiskt kräldjur och ett regelrätt as anländer.
En hel del tid spenderades medelst den i Sverige välkända umgängesformen “häng” på rummet och de första 力波 (Reeb - Shanghais bästa öl) började kläckas. Extensiv svettning blandat med jetlag banade för onykterhet efter den första burken och rejäl fylla efter den fjärde.

Allmänt häng på hotellrummet

Taxi togs mot 人民广场 (Renmin guangchang - Peoples square) för att där äta på　味千ラーメン (Ajisen ramen) - en japansk kedja, stor i Kina, som kränger japansk mat i kinesisk tappning. En otroligt god måltid blandat med öl stoppades i munnen för att därefter låta matsmältningssystemet göra sitt. Efter diverse stek på 南京东路 (Nanjing east road) besöktes 外滩 (Waitan - bunden) för att åter tappa hakan av den absolut vackraste vy som finns att skåda på denna planet.

Världens vackraste vy, från Bunden

Mat intas på Ajisen ramen

Det är lätt att ragga brudar i Shanghai

Hemfärd följde - David & Käkben avslutade kvällen på ett fotmassageställe medan undertecknad propsade på att få en sådan gratis av Rongrong på hotellet - utan lyckat resultat.
Den första dagen i Shanghai hade nått sitt slut.

På Nanjing Lu. Letar man noggrannt ser man mig och David

Hur känns allt?
- Fortfarande en gnutta overkligt. Den omedelbara tanken som infann sig var “Har jag verkligen bott här tidigare, i världens utan jämförelse bästa stad? Har livet verkligen varit såhär bra?”.
Shanghai ÄR underbart. Man kan åka till diverse städer (förslagsvis östasiatiska) runtom vårt ovala jordklot men det finns - och detta säger jag med säkerhet och eftertryck - ingen stad lika underbar som Shanghai.

Lite random kineser fick vara med på kort

Kommentera detta inlägg.

Om mindre än 24 timmar börjar äventyret och denna sida får tillslut sitt existensberättigande.
Klockan 12:50 beger sig Finnair flight AY676 från Göteborg Landvetter med Helsinkis Vantaa Airport som destination.
På denna - den självutnämnda europas bästa flygplats i sin klass - kommer 2 timmar spenderas medelst att otåligt stampa omkring i affärerna väntandes på att A340-maskinen med flygnummer AY057 beger sig mot 浦东国际机场 (Pudong Guoji Jichang - Shanghai Pudong Airport).
Om varför Helsinkis flygplats kan stoltsera med att vara inom sin klass europabäst vet ingen riktigt; en teori är dock att flygplatsens bokhandel saluför böcker med skojjiga titlar. Under sist besök sålde denna bok som smör:

ANNA MUN OLLA LAPSI!

Nåväl, förhoppningsvis kommer jag och min resekompanjon, käkben, undvika diversa lappländare och flickor vid namn Anna vars intentioner i de flesta länder skulle rubriceras “sexuellt ofredande” och klockan 17:10 finsk tid sitta ombord det 250 ton tunga stålröret som med hjälp av fyra CFM-motorer och kapten Pekka (alla finländare heter så!) sätter sin kurs mot Den Nya Världen - Shanghai. Ankomst är beräknad till den 18:e augusti klockan 07:10 lokal tid.
David Lidén ankommer exakt tre timmar senare - han valde dock inte (den relativa) säkerheten som Finnair utgör och kommer istället spela Rysk Roulette genom att låta sig fraktas medelst ryska Aeroflot - ett flygbolag som sedan dess grundande kraschat 127 gånger. Senaste tillfället lät piloten sin 15-årige son ta över rodret en stund och det föga lyckade resultatet var en dödskrasch ned i den nordsibiriska tundran. David mellanlandar i Moskvas Sheremetyevo Airport, ansedd av de flesta flygtidningar som världens sämsta flygplats - alla kategorier.

Undertecknad och käkben kommer dock inte vara gentlemannamässiga nog att vänta in David, utan kommer istället bege oss mot något hotell för att där försöka bota den då relativt rejäla jetlagen medelst sömn.
Boende kommer antagligen ske i den direkta omnejden av 安顺路 (Anshun rd.) där jag och David tidigare bott. Det är väl kanske inte det absolut mest centrala läget man kan finna men det har en klar nostalgifaktor.
Min gamla flamma 付蓉 (Fu Rong) åker upp till Shanghai för att hälsa på från lördag till måndag innan hon flyttar till England. Möten med ett fåtal andra gamla vänner är inplanerade men dessvärre har den största delen av den gamla bekantskapskretsen från Shanghaitiden flyttat hem.
På måndagen åker Rongrong hem men min gamla klasskamrat 马凯瑞 (Chris) åker upp från sitt nuvarande boende i 厦门 (Xiamen) för att hälsa på. Samma dag bör Sergeant och Svante anlända Shanghais flygplats för att joina. Vad som skall göras i Shanghai är relativt icke-inplanerat, det största syftet med resan är att bara vara. Leva på minnet av gamla tider, kanske man kan säga. Givetvis kommer viss sightseeing- och shoppingverksamhet även att idkas.
Den 29:e september fortsätter resan några hundra mil österut och Nagoyas flygplats får den stora äran att rulla ut röda mattan åt tre stycken svenskar som skall fräscha upp japanskan på en språkskola vid namn Yamasa i närliggande staden 岡崎市 (Okazaki). Enligt vad jag har hört skall språkskolan tillhöra de bättre i landet och undervisningen kommer där fortgå under 4 veckor; fram till den 28:e september. Jag har valt att göra en sk. homestay - att bo i en japansk värdfamilj. Skolan har parat ihop mig med familjen 脇 (Waki) som består av modern　瑠香子 (Rikako), fadern 徹登 (Tetsuto) samt den två-åriga sonen Rei. Jag känner inte till dem mer än att modern är 琴 (koto)-lärare och gillar yoga, samt att faderns intresse är segling.

Familjen Waki

Därefter är tanken att bege sig mot 千葉県 (Chiba-prefekturen) för att påbörja studierna vid 千葉大学 (Chiba University) den 2:e oktober. Jag är den första studenten någonsin från LiU till nämnda universitet, så jag blir måhända lite av en försökskanin men jag håller förhoppningarna höga.

Nåväl, prio 1 är i dagsläget Shanghai och återträffen med staden känns minst sagt surrealistisk. Shanghai förändras snabbt och jag räd att man inte kommer in i samma härliga “flyt” som man var i då man bodde där. Det skall i vilket fall som helst bli synnerligen intressant och jag skall försöka hålla bloggen uppdaterad under resans gång. Något internet kommer emellertid antagligen inte finnas att tillgå på hotellet men internetcaféer finns i överflöd och så till en billig peng.
Det är nu dags för mig att så sakterliga bege mig mot Käkbens lägenhet där den sista natten i Sverige på förhoppningsvis väldigt länge kommer spenderas, för att imorgon tidig bitti bli skjutsas av den nämndes föräldrar ned till Göteborg.

Låt för stunden får bli låten 従明天開始 (Cong mingtian kaishi - det börjar imorgon) av 王菲 (Wang Fei), kanske den låten jag mest av allt associerar till Shanghai. Klicka här till att lyssna till de ljuva tonerna.

Kommentera detta inlägg

Om exakt 10 dagar får Sverige en permanent invånare mindre och om 22 dagar får Japan en invånare mer.
Dagarna däremellan - 12 till antalet - då Carl inte är invånare någonstans och således blott bör benämnas vånare, eller med ett enklare ord turist, kommer spenderas i Orientens Hora,　上海 (Shanghai).
Detaljer om färden kommer beskrivas mer ingående både innan och efter avresa, men denna post är tillägnad byggnader i Shanghai och speciellt 上海环球金融中心 (Shanghai huanqiu jinrong zhongxin - Shanghai Word Financial Centre) - en till formen inte helt konventionell skyskrapa som vid slutförandet 2008 kommer stå som världens högsta byggnad med mäkta imponerande 492 meter.

Shanghai World Financial Centre när det står klart

Kineser är galna. Om Sverige är landet lagom, är Kina den direkta motsatsen. Varje år äter kineserna 130 miljoner ton ris - en genomsnittlig mängd á 100 kilo ris per kines och år. Det är väldigt mycket ris.

I centrum för denna ristokiga nation står Shanghai med en population på närmare 19 miljoner risälskare. Shanghai har en ungefärlig nettoinflyttning på 1 miljon riskonsumenter per år och det finns inga tecken på att denna utveckling kommer avstanna. Lite beroende på mätinstrument kan Shanghai redan nu sägas vara världens största stad - och inom 10 år kommer Shanghai vara störst i världen - alla kategorier.

Moderna Shanghai

Shanghai är också Kinas skyltfönster ut mot världen, ungefär som Japan vilket på 50-talet uppförde 東京タワー (Tokyo-tawā - Tokyotornet), ett hemskt orange torn vars likheter med ett bygge i centrala Paris öppfört 70 år tidigare inte går att missta. Tiden tickar framåt och så gör även arkitektoniska trender. Hett just nu är otänkbart höga vidunder i glas och stål, något hela den asiatiska sfären tycks anamma och pådriva. Taipei 101 i Kinas grannland Taiwan har under några år varit skyskrapan närmast himmelriket men kommer så icke vara speciellt länge till.

Moderna Shanghai

Shanghai är idag - i bjärt kontrast till hur det var för 20 år sedan då alla män gick omkring i blåa Maokostymer och få hus var högre än B-huset vid Linköpings Universitet - en höghusstad. Staden huserar idag över 40 000 höghus och hälften (!) av jordens alla byggkranar jobbar nu för högvarv i Shanghai.
Högsta färdiga byggnaden idag är det makalöst vackra 金茂大厦 (Jinmao Dasha, en post dedikerad denna byggnad finns på min gamla blogg här.) som faktiskt är fjärde högst i världen.

World Financial Centre under byggnation, med intilliggande Jinmao Tower. Kort taget en vecka sedan

När jag flyttade ifrån Shanghai för ganska exakt ett år sedan hade precis bygget med ovannämnda flasköppnare precis börjat och nu är bygget i det närmaste klart. Kineserna är fruktansvärt effektiva; i Linköping har arbetet pågått i snart ett halvår med att bredda en 50 meter lång väg (”Märkesbacken”) en meter på varje sida.

Moderna Shanghai

Det pratas varmt om Japan och då främst Tokyo som futurismens högnäste - men det står klart att Shanghai (Med Hongkong som god tvåa) är flera snäpp coolare och det är även här framtiden kommer finnas.

Kommentera detta inlägg.